Vad innebär Högsta förvaltningsdomstolens dom kring drönare?

Ingen har väl missat den senaste diskussionen kring användning av drönare?

Gabriel Andersson, CEO på Extend talar om vad detta kan innebära för framtiden;

-För oss som är i branschen så var dock inte domen överraskande eftersom det varit en ”gråzon” en längre tid. Man kan säga att allt är ”on hold” och att de bolag som inte har extremt mycket pengar ihop med kompetens och ett riktigt bra business-case kommer att falla bort.

– Kopplat till min presentation på mässan Transport & Logistik 2016, så skulle jag säga att domen aktualiserar och förstärker kravet på att de aktörer som vill testa och kommersialisera drönartekniken förstår följande tre huvudområden i detalj.

De regulatoriska kraven – Flyg och luftfarkoster hanteras regelmässigt av Transportstyrelsen uppdelat i två områden; Operation och Konstruktion/Underhåll. Givet regelverket och att det praktiskt skall fungera att jobba med drönare i tex distribution så kommer ett sk KAT3 AOC att vara nödvändigt (beyond line of sight) och det är ingen idag som har fått ett sådant tillstånd eftersom det i princip kräver att du äger och driver ett riktigt flygbolag.

De operativa begränsningarna – Allt flyg hanteras genom de så kallade TSFS och man skiljer på kontrollerad- och okontrollerad luft. All flygning i kontrollerad luft kräver radiokommunikation och identifiering med flygledare. Kommersiellt så kommer drönare att behöva röra sig inom båda områdena vilket, kopplat till kravet på KAT3 ovan, kräver avancerad och dyr teknik. Dessutom är dagens drönarteknik för den kommersiella marknaden inte byggda för ”severe conditions” (snö,storm,regn) så det ”operativa fönstret” (bra väder, bra sikt, vindstilla) kommer att reducera antal flygdagar kraftigt.

De tekniska begränsningarna – Den teknik som är tillgänglig kommersiellt är pga. priskänsligheten ingen ”kapacitet” (flygtid/lyftkraft/driftsäkerhet) som går att omsätta i praktisk nytta. Haverifrekvensen är dessutom för hög eftersom man inte har redundanta system eller komponenter som är ”flygstandard”. Just haveristatistiken är en extremt viktig faktor som det talas lite om men en DHL drönare som den visas via klippet som inte längre ”flyger” kommer att slå ihjäl de personer som den landar på :

Se filmen här >>
Domen sätter fingret på den minst komplexa delen av ovanstående men är ändå en signal att det finns en omfattande problematik varför jag inte tror att vi kommer att se drönare inom logistiksektorn inom närtid. Där emot kommer vi att få se dom inom ”high yield” områden som datamodellering, övervakning etc

Att just drönare i luften fått så mycket uppmärksamhet (till skillnad från drönare på marken så som självstyrande distributionsbilar) tror jag är kopplat till att flyg och teknik alltid väcker folks intresse och framför allt mäns ”radioflygare åder” J. Ny teknik måste alltid hitta ett användningsområde/problemområde snabbt så att det finns en anledning att fortsätta testa tekniken och få mer pengar (teknikutveckling utan en koppling till intäkt skulle man kanske kunna kalla lek eller hobby). Flyg, oavsett om det är drönare eller bemannade farkoster kräver en underliggande marginal i den marknad som den skall användas i som jag inte ser i logistikens 3-4% EBITDA.