Oceanbird seglar med högteknologiska vingar

I går: förpassat till historiens bakgård.
I morgon: den dominerande drivkällan för sjöfarten?
Redan om lite drygt ett år fäller det första fartyget ut sitt vingsegel, helt automatiserat för att utnyttja vindarna optimalt.
– Vi står inför en mäktig renässans, tror Niclas Dahl, VD på AlfaWall Oceanbird, som berättar mer på Logistik & Transport.

Segelskutorna dominerade länge världshaven, men i slutet av 1800-talet utkonkurrerades de – först av koleldade ångfartyg, senare av dieseldrivna motorskepp. Bevarade segelskepp blev museiföremål. I takt med det växande klimathotet har idén om att återuppliva vinddriven sjöfart börjat ta fart. Inte minst hos Wallenius Marine, som utvecklar hållbara maritima innovationer.

2019 startade bolaget ett forskningsprojekt för att ta fram ett segelfartyg, med stöd från Trafikverket. Wallenius Marine knöt till sig forskare från KTH och SSPA (tidigare Statens Skeppsprovningsanstalt). Två år senare inleddes ett partnersamarbete mellan Wallenius och Alfa Laval. Bolaget AlfaWall Oceanbird bildades och utvecklingen av seglen accelererade.
– Redan från början stod det klart att det krävdes en helt ny typ av segel, med aerodynamiska egenskaper liknande flygplansvingar, berättar Niclas Dahl.

De vingsegel som nu tagits fram är i glasfiber. 40 meter höga och 150 ton tunga. Och fyllda av avancerad teknologi.
– Vingarna känner till exempel av varifrån vinden kommer och ställer sig rätt per automatik, förklarar Niclas.
– De är också fällningsbara. Av två skäl: dels ska man kunna ta sig under broar, dels av säkerhetsskäl. När det blåser upp till storm sänks de ned.

Niclas Dahl ger en inblick under Logistik & Transport
På Logistik & Transport 8 november, under konferenspunkten Oceanbird revolutionerar sjöfarten, ger Niclas Dahl en inblick i vad som nu väntar.
– Jag vill betona att de segel vi tagit fram även kan användas av existerande fartyg. Man behöver alltså inte bygga ett helt nytt för att tillägna sig tekniken.
– Ska vi revolutionera världen måste vi komma åt de fartyg som redan finns.

Han talar om två begrepp: wind assist och wind propulsion, alltså fartyg som delvis eller huvudsakligen ska seglas.
– I det första fallet kan man montera ett vingsegel, sänka effekten på motorn och spara energi. Jag tror att det kan vara intressant för många kunder.
Erbjudandet avser alla typer av sjötransporter, alla typer av skepp. Det blir också på ett befintligt, maskindrivet fraktfartyg det första vingseglet ska resas.
– I början av 2024 får fartyget, som alltså är i trafik, ett vingsegel på plats.
Ambitionen är att sjösätta det första fartyget från Oceanbird-konceptet två år senare, alltså 2026.

Wallenius Wihelmsen har aviserat sin intention att beställa fartyget, som de ämnar kalla Orcelle Wind. Design- och nybyggnadsprojektet leds av Wallenius Marine. Det blir 200 meter långt och har kapacitet för att lasta cirka 7 000 bilar. Med sex vingsegel på däck minskar emissionerna betydligt. Oceanbird-konceptet visar att det är teoretiskt möjligt att sänka utsläppen med upp till 90 procent, förutsatt att man följer hela konceptet inklusive rekommendationer kring rutt och hastighet. Att krossa Nordatlanten beräknas ta tolv dygn. I jämförelse med dagens motorfartyg i samma storlek betyder det att resan blir cirka tre dygn längre.
– Men det kan också gå snabbare, beroende på hur det blåser.
Oceanbird-fartyget utrustas även med motorer, främst tänkt för manövrering inne i hamnar.
– Men motorerna kan förstås även användas till sjöss, till exempel om det inte blåser. Det är helt upp till fartygsägaren, förtydligar Niclas Dahl.

Han är övertygad om att vingseglande fartyg blir en vanlig syn på världshaven inom de närmaste tio, femton åren.
– Fördelarna är så stora, och de marknadsför sig själva på sätt och vis. Den som ser ett fartyg med vingsegel kan knappast undgå att reagera: “Wow”, liksom. Och Wow-faktorn ska man aldrig underskatta…